Gasklockornas historia

Den 25 december 1893 levereras gas till gävleborna för första gången från det nya gasverket. Den lilla gasklockan stod färdig på Atlasområdet. Den kompletterades fem år senare med en större gasklocka.

Historisk bild från Gasklockorna

Arkitekt var Ferdinand Boberg, som även ritat brandstationen och Centralpalatset i Gävle. Ingenjörer var Adolf Ahlsell och Inge Pettersson. Gasverksbyggnaderna är ett exempel på 1800-talets ingenjörskonst. Konstruktionsmetoder och material är nya.

Produktion

De första gasverken anlades i England i början av 1800-talet. Det första svenska gasverket för gatubelysning anlades i Göteborg 1846 och som mest fanns det 37 gasverk runt om i Sveriges största städer.

Lysgas tillverkades genom torrdestillering av stenkol i lufttäta ugnar, så kallade retortugnar. Här finns både en stor och en liten retort. I reningshuset kyldes gasen ned och ammoniak och tjära avskiljdes. De avgasade stenkolen som töms ur ugnarna kallas koks. Ammoniak, tjära och koks var viktiga biprodukter från gasverken som såldes vidare. I regenerationshuset bearbetades den svavelförenade reningsmassan från reningshuset.

Den färdiga gasen som kom från reningshuset mättes upp i mätarhuset innan den leddes vidare till gasklockorna där den lagrades. Från gasklockorna leddes gasen ut till ledningsnätet via en tryckregulator som också fanns i mätarhuset.

Portvaktshuset har rymt både bostäder och kontor under årens lopp.

Elljuset konkurrerar ut gasen

På 1910-talet slår elljuset igenom på allvar och konkurrerar snabbt ut gasljuset i hemmiljö, däremot används gas för gatubelysning fram till efter andra världskriget.I mitten av 1930-talet finns drygt 1 100 gaslyktor runt om i Gävle som är en av de städer som längst håller kvar gasljuset.

1966 levereras för sista gången gas från Gävle gasverk. Minskningen av gasförbrukningen beror på dålig lönsamhet och konkurrens från elverket. Idag är det bara Stockholm som har ett gasverk kvar och där tillverkas spaltgas med lättbensin som råvara.

1967 säljer Gävle stad tomten och byggnader till grossistföretaget Nejmans Exportaffär, idag Gotthards, som flyttar in i området och bedriver skrothantering.

Återupptäckt

På 1980-talet ”återupptäcktes” området och Folkteatern Gävleborg började spela teater i gasklockorna. Många minns säkert ”Den stora vreden” och ”Amledo” med Tomas DiLeva i huvudrollen. Ulf Lundell har spelat på Gasklockeområdet, Musik Gävleborg har framfört en grävskopebalett! och konstnären Hans Limbus Tjörneryds utställning ”Status Limbus” lockade storpublik. Redan 1996 drog kommunfullmäktige i Gävle upp riktlinjer för kommunens engagemang i gasklocksområdet.

Under 1998 köpte kommunen tillbaka området.

  • Skriv ut artikeln!
  • Pusha
  • del.icio.us
  • Live